Idag har Linnea Sims blivit vuxen, slutat röka (nästan), skaffat ett bensinkort på statoil, anmält mig hos Arbetsförmedlingen , gått ur Sveriges hundungdom, drukit svart kaffe (ofrivilligt), varit på anställnings interljuv, fått ett jobb, sökt en yrkesutbildning, tankat min egna bil och som grädde på moset suttit vid teven och tittat på en DOKUMENTÄR.

Snacka om heldag! Som den hårt arbetande kvinna jag nu mera är toppade jag dagens prestation med lite vanlig hedelig hundträning.

Ut i skogen och gick inte mindre än 7 st spår. Malin körde sin hundar först, och när det blev dags för miztys spår som gick tvärs över ett berg, började det regna och skymningen gjorde sig påmind. Hon tog spåret kanon, då vi nådde toppen på det tämligen branta berget som nu var halt och blött, hördes ett jäkla smatter.
Nedanför oss har ett krig brutit ut, kamoferade grabbar i 40 års åldern sprang runt med paintball gevär nedanför berget och utövade inte allt för smidiga kullebyttor i leran. Jag tänder till på en tiondels seckund, vrålandes kastar jag mig ner för branten knallröd av ilska. Hur vågar dessa fulkomligt idiotiska människorna förstöra mitt spår? Det skall mkt till för att jag skall bli så förbannad... En hel del svärord och förbannelser uttalades från min sida. När jag möte dom på parkeringen senare var det bara att be om ursäkt. Fy vad jag skämdes!

Men mizty, som gapandes hade stått kvar på toppen av berget då hennes matte gått till attack, gick som en klocka resterande del av spåret. tråtts att en mindre armé medelålders pojk-karlar hade dragit fram där...