Masade mig upp och gick på belgar träff vid kallebäck i dag.

Till och med solen var ju framme!

Mycket svart som vanligt, diverse kusiner halvsyskon o bekanta  till både Jato o Mizty. När det gäller släktband, linjer o avel så är jag inte helt olik en guldfisk, jag kan inte förstå hur männsikorna bär sig åt när dom står där och rabblar morfäder och avkommor. Det är nätt och jämmt att jag kommer ihåg mina hundars fullständiga namn och vilket år dom är födda.

Nästa gång skall jag vara förberädd med stödord så även jag kan diskutera linjer och släktband...

Tränade lite lätt med Mizty, det gick väl så där.

Jato däremot impar stort på mig för varje dag som går. För att inte ha åstakommit något på 10 månader lägger han nu ner sin själ för att lära sig saker. Han satte fart i början av denna veckan och soppar mattan med dom flesta andra (lite överdrivet), sitt, ligg, linförighet, ingångar, uppletande, apport, platsliggning har tagit form denna veckan. Han förstår äntligen meningen med klickern och trampar på lock och backar.

Yeiij äntligen!