För en gångs skull var jag i tid till veckans sammträning. Taggad till tänderna kliver jag ur bilen med två glada jyckar. 30 min senare motar jag in två förarjade hundar i bilen igen.

Igentligen funkade det mesta i träningen. Jato tränade ligg och ögon kontakt, han blir lite disträ när det är mkt som händer runt kring.

Mizty tränade rutan apport och ingångar. Hon förde ganska mkt väsen av sig vilket jag kan förstå... då jag klev på plan idag steg jag in i en dimma av likgiltlighet... belönade långsamt, tänkte långsamt... ja långsamt var väl ordet...

Och mizty är väl inte den hunden som man behandlar orättvist, har hon gjort nått bra förväntar hon sig en bra belöning, och händer det då inget blir hon mer eller mindre förbannad.

Bäst jag sover på saken.

Bilden nedan har lina tagit på Jato under förra veckan.